旼컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴커 � Klan of the BloodStained Blade #04 � 읕컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴켸 旼컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴횵NDEX컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴커 � Subject: Writer: � � [1] Intro...................................BuzzBug � � [2] DiscLAIMER..............................TyfooN � � [3] ICMP.FAQ................................Mem0x � � [4] Raw-Irc.................................SBTR � � [5] Skicka Anonyma Mail.....................SBTR � � [6] GSM.....................................BuzzBug � � [7] Trashing................................BuzzBug � � [8] Rajd..en riktig historia................TyfooN � � [9] Massa Tjafs!.......................mest TyfooN � � [9] End.....................................BuzzBug � 읕컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴켸 [Intro] LOOOOOSERS! NI �r inte v�rdiga! Ni har f�tt som ni vill KBB kommer bara komma ut varannan vecka nu om INTE NI d�rute b�rjar skicka in lite egna grejer. Det �r n�mligen bara EN utanf�r KBB som gjort det. Och den personen �r SBTR. Ok hans artiklar kanske e lite 'newbie' men jag sl�r vad om att NI d�rute inte visste om det han skrivit om s� h�ll k�ften tills ni skrivit n�tt b�ttre. En sak vi skulle uppskatta v�ldigt mycket vore om v�ra l�sare b�rjade skicka in egna text filer till oss med historier eller Information. Kraven f�r att din text fil ska f� komma med i v�rat magazine! : 1. Du M�ste ha zippat filen ! 2. S�ger du att texten i filen �r rolig s� m�ste den vara det ocks�. Samma sak g�ller med Info texter om infon �r v�rdel�s s� skriver vi �ver den med 0000000:or. 3. Den ska vara skriven i en DOS kombitabel editor. Hur man g�r f�r att premunera p� v�rat fr�cka ezine, eller va det nu e f�r n�tt Skicka ett mail till : k_b_b@hotmail.com D�r du har skrivit "VillHaMer" i Subject rutan!. !!OBS!! L�s filen i n�t DOS program typ EDIT !!OBS!! !!DS!! TyfooN �r numera editor/utl�ggare av KBB s� det �r !! k_b_b@hotmail.com !! som g�ller nu � !! INTE !! BuzzBug@hotmail.com s� alla artiklar/fr�gor/skitsnack skikas ox� till k_b_b@hotmail.com !!DS!! 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [DiscLAiMER] (hehe) Den h�r informationen som vi ger ut i KBB �r endast till f�r att l�sas inte anv�ndas... Om du nu skulle anv�nda informationen vi ger ut p� n�got som helst s�tt s� �r vi INTE ANSVARIGA f�r det minsta lilla skit du g�r, som du f�tt id괻r fr�n den h�r tidningen... (vi �r inte ens ansvariga f�r den lagliga skiten du g�r efter du l�st KBB) BuzzBug fyller i: Och sen ska du tamefan inte tro att vi �r ansvaria f�r oss sj�lva! 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [ICMP NUKE FAQ] Jag ska i denna lilla text ta upp hur hur program som nukar en person p� irc fungerar. Jag kommer bara ber�tta om icmp nukning, inte n�got om port 139- buggen eftersom det redan �r s檍 uttjatat och alltf�r simpelt ;-) Iallfall, typ m�nga folk anv�nder sig av nukerproggs f�r att ta �ver kanaler och liknade grejer p� irc. Men d�remot �r det inte s� m�nga som verkligen fattar vad de g�r. Iof�rsej s� l�r inte s� m�nga bry sig.. meen l�s min text s� kan du koda en egen nuker sen.. Duu, fast�n att jag inte undrar �ver det �n s� l�r mig �nd�, vad �r ICMP f�rn�got kul? ICMP st�r f�r Internet Control Message Protocol och �r ett protokoll som anv�nds vid sidan av IP. Det �r till f�r felrapportering men vid nuking anv�nder du det s� att du typ felrapporterar andras datorer ;-) Vad g�r ett nukerprogg i grunden? Vi s�ger nu att vi ska nuka olle. Vi tar reda p� hans address och addressen till hans irc server. Man m�ste ocks� ta reda p� vilken port olle k�r irc p�, den kan man aldrig veta. Och s� m�ste man veta vilken port p� irc servern olle kopplat upp sig mot..det brukar vara 6667. Vi skapar sedan ett nytt ip- paket d�r vi fakar att det kommer fr�n olles datorns address (spoofa) och skriver att det paketet ska g� till hans ircserver. Inuti ip-paketet l�ggs ett ICMP felmeddelande. Tex felmeddelande nummer 0 vilket betyder network unreachable. Olles irc server tar sedan emot paketet och tror att det �r olles dator som �r unreachable. Den st�nger hans connection och olle ramlar ut fr�n irc. Bild f�rklaring: olle irc server dailup01.swipnet.se -------------------- irc.swipnet.se / <-- men �h! vad g�r han!? jo han l�tsas vara / olle och skickar ett ICMP felmeddelande mega l�skiga nukaren---- i olle namn och ber�ttar att olles data (kairos.algonet.se) har pajat. irc server tror s� klart p� dailup01.swipnet.se <-. det och st�nger direkt kopplingen mot \ olle. \ killen som nukar stackars olle l�tsas som du ser ha olle address f�r ett litet tag Min kompis lillerik nukade mig en g�ng, jag blev j�tter�dd, vad ska jag f�r att det inte ska h�nda igen? Det �r l�tt.. g�r bara s� att du f�r din koppling �ver ovanliga portar t.ex connecta aldrig till ircservern med port nummer 6667. Och om du har ett shell s� kan du irc:a genom det eftersom man f�r oftast mkt h�gre port nummer n�r man ligger p� en shell �n n�r man sitter i mirc typ. Allts� jag snackar inte om ircserver portar nu utan porten som din dator �r kopplad mot ircervern med s�h�r _ det �r den h�r porten jag snackar om.. lama nukers typ s�ker bara / p� l�ga nummer s� h�j det. Anv�nds ocks� en skum irc port. port: din dator: port: irc server (1002)dailup01.telia.com ---------------------- (6667) irc.swipnet.se Hum.. jag har faktiskt ingen nuker.. var kan jag f� en? Kolla in p� www.7thsphere.com de har lite s�na prylar. Typ en kille sa att han kunde nuka mig bara f�r att han k�rde med Trumpet Winsock, �r det s檍? Yepp, s� �r det faktiskt. Men vi ska vara klara �ver en sak. Det finns j�kla massa folk som tror de vet typ n�tt om nuking och s�ger: - Du jag kan nuka dig f�r min trumper winsock �r snabbare �n din skruttiga win95 dailup. S�na ska du inte lita p�.. s�h�r �r det: Man kan bara nuka med Trumpet winsock av en anledning (jag snackar om ms-win nu) det �r att Trumper st�djer l�gniv� sockets. En l�gniv� socket g�r att programmeraren av nukern kan �ndra din address till vad han vill och d�rmed utf�ra en nuking. Win95 dialup st�djer tyv狎r inte l�gniv� sockets. Varf�r �r botar mkt sv�rare att nuka �ndra vanliga win users? Botar ligger oftast p� n�got shell och som jag sa f�rut kan man f� h�ga port nummer d�. H�j rangen du nukar emellan, tex om du f�rs�ker nuka alla portar mellan 0-4000 s� h�j den till 0-65536. *lamt tips* Det finns inga portar �ver den addressen s� om du inte lyckas nu heller s� �r det s� att han k�r med n�n skum irc port mot irc server. Trixa med det nummret ocks�. En annan sak. Testa att portscanna hela den datorn du vill nuka. Det ar stor chans att du direkt bara hittar n�gra olika addresser att testa p�. jojo.. jag hade t�nkt skriva mer iof�rsej men orkar inte nu.. cya efter sommaren! /Mem0x ps. Alla som h�ller p� att ljuger om att skickar dem mega r�kning fast�n att de ringt p� telia020..ska d�.. om ni ser n�n s�n nuka s�nder honom n�gra g�nger s� att han l�r sig en l�xa! ps2. F�resten s� �r sommaren carding tid! och andra roliga IRL bedr�geriers.. s� sitt inte d�r och nuka hela dan nu.. ut och busa med er! tss.. ;-) ps3. Typ tjejer p� IRC brukar ju finnas i typ #sverige och s�. men inte l�ngre nu finns pl�tsligt massa tjejer som tradar accts i #telia020.. huh! en tjej bytte ett konto mot ett kort p� mig.. hehe asbra! f�resten ingen ide att ragga p� tjej som du ser i #telia020 eller liknade f�r dom e aldrig n� snygga �nd� .. mm.. tror det var tyfoon som sa det.. kanske, hej TyfooN fyller i: hehe :)) Jag har inte sagt n�tt s�nt mem0x :) .. d�remot vet jag flera av mina kompisar som tar tjej nick � l�gger sig i #telia020 och s�dana kanaler bara f�r att enklare f� telia konton.. ibland gratis.. s�.. ragga inte upp s�dana h�ra brudar!! dom g�r allt f�r telia konton *hehe* 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [Raw-Irc] Ibland kommer man in p� en unixserver som inte har irc installerat eller orkar man inte starta igang skiten.. D� kan man k�ra raw-irc.. Det funkar som s� att man telnettar direkt till en irc-server. Exempel: unixprompt>telnet irc.ludd.luth.se 6667 Trying irc.ludd.luth.se (130.240.16.47, 6667)... Open NICK ivilhax0r */* ditt nick */* USER I_hacked cp cp :raw-irc power! */* I_hacked = username, cp cp = spelar ingen roll, :raw-irc power! = realname (kommentar) : f�r du som realname (kommentar). */* */* Om allt funkar r�tt nu ska motd visas (info om servern osv) om du inte kommer in p� servern (no authorization eller k-line) s� byt server bara. Bra servrar �r t.ex. ircnet.sprynet.com, irc.stealth.net, irc.bt.net, irc.hpi.net, irc.dd.chalmers.se, irc.ludd.luth.se osv.. :irc.ludd.luth.se 376 ivilhax0r :End of /MOTD command. :ivilhax0r MODE ivilhax0r :+i join #fearstorm */* kommando f�r att joina en kanal */* :ivilhax0r!~I_hacked@hostname.com JOIN :#fearstorm */* topic och users p� kanalen visas: */* :irc.ludd.luth.se 332 ivilhax0r #fearstorm :fearstorm - i can't stop phreaking :irc.ludd.luth.se 353 ivilhax0r @ #FearStorm :ivilhax0r @Sbtr @Pat21 @CyberFire @LoGiC @Centauri :irc.ludd.luth.se 366 ivilhax0r #fearstorm :End of /NAMES list. */* nu n�r du joinat kanalen kan du skriva ett meddelande till de andra */* PRIVMSG #fearstorm :hiya dudes */* gl�m INTE ":" */* */* eller till en person */* PRIVMSG Sbtr :hiya dude!... kbb rules! */* du kan oxo utf�ra andra kommandon.. men det skiljer sig lite fr�n vanliga irc-klienter.. men det �r bara att testa s� l�ser sig det mesta. */* PART #fearstorm */* l�mnar kanalen utan meddelande */* :ivilhax0r!~I_hacked@t1o1.telia.com PART #fearstorm :ivilhax0r quit blahh */* disconnectar fr�n servern med quitmsg "blahh" */* ERROR :Closing Link: ivilhax0r[~I_hacked@t1o1.telia.com] (blahh) [Connection to irc.ludd.luth.se closed by foreign host] unixprompt> */* s�d�r.. nu har man raw-irc'at .. det �r r�tt kul faktiskt.. �ven om det �r lite knepigare �n vanliga irc-klienter. Just det.. h�ll p� att gl�mma. Om du f�r upp ett meddelande som ser ut s�h�r: ping :irc.ludd.luth.se skriv: pong :irc.ludd.luth.se s� disconnectas du inte. */* Det var allt f�r denna g�ng.. om du har nga kommentarer s� emaila som vanligt mig p� sbtr@hehe.com eller m�t mig p� irc.. have a nice life! knirq on! osv.. 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [Skicka anonyma email] Hej! Nu t�nkte jag l�ra er alla purjosmurfar hur man p� ett jobbigt s�tt skickar anonyma emails. (det finns enklare s�tt, mer om det senare) Ta fram din fina telnetklient och telnetta till en mailserver (port 25) Exempel: (mina kommentarer inom */* */*) telnet ftp.rtvs.si 25 220 rtvnetra Sendmail SMI-8.6/SMI-SVR4 ready at Mon, 16 Jun 1997 01:31:33 +02 */* Om du nu skriver help f�r du lista �ver kommandon du kan skriva in. */* help 214-Commands: 214- HELO MAIL RCPT DATA RSET 214- NOOP QUIT HELP VRFY EXPN 214-For more info use "HELP ". 214-smtp 214-To report bugs in the implementation contact Sun Microsystems 214-Technical Support. 214-For local information contact postmaster at this site. 214 End of HELP info */* det �r nu det roliga b�rjar.. jamen skratta d� b0gsmurfar! :) */* MAIL FROM:staff@algonet.se */* skriv in valfri adress */* 250 staff@algonet.se... Sender ok rcpt to:webmaster@telia.se */* vem brevet ska skickas till */* 250 webmaster@telia.se... Recipient ok data */* f�r att b�rja skriva p� brevet */* 354 Enter mail, end with "." on a line by ifself Hej webmaster p� Felia.. oj Telia! Jag skulle bara ber�mma er f�r eran fula.. oj snygga hemsida. Tro inte att ni kan lura.. oj.. tror nog m�nga tycker den �r j�ttefin. Skulle hata.. oj �lska om ni tog en titt p� v�ran sida, http://www.algonet.se och tipsa oss om lite roliga grejer vi kan l�gga in p� den. puss och kram! MvH Bengt - Algonet staff. . */* avsluta brevet med en punkt */* 250 BAA13115 Message accepted for delivery */* brevet skickas iv�g */* quit */* loggar ut */* 221 tyvnetra closing connection */* om du f�r ett felmeddelande vid MAIL FROM: s� byt till en annan server.. det ska vara en server som till�ter skickande av brev utan HELO. Problemet med att skicka mail s�h�r �r att om den som f�r brevet kollar i msg-headern s� ser han/hon att det �r ett fake'at brev, men annars �r det helt ok. Ingen chans att man blir sp�rad knappt. */* Ett annat s�tt att skicka anonyma emails �r via webbrowsers.. man brukar f� skriva in sin egen mailadress o d�r skriver man typ vem det ska ut som har skickat brevet, men detta �r lite riskablare. Skicka ej till partiledare t.ex. En polare som skickade mail till centerpartiet fr�n sitt eget konto fick det avst�ngt! S� var lite f�rsiktiga.. :) Just det.. kom p� en sak.. det finns ett litet progg som heter anonymous mailer man kan anv�nda f�r att skicka emails oxo.. det f�ljer med necronomicon http://hem.passagen.se/gryzor/ Om ni har nga kommentarer s� skicka ett mail till sbtr@hehe.com eller m�t mig p� ircnet #fearstorm eller #kbb. 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [GSM] T�nkte pubba en liten Svensk TXT fil jag hitta om GSM p� n�n eggdrop n�nstans Tyv�rr s� vet jag inte vem som skrivit den. Och tyv�rr s� e alla �:n borta. Hoppas det g�r att l�sa �n d�! Innehlls f�rteckning Inledning 1 SYSTEM (tm)VERSIKT 1.1 CME 20 n�tverkselement 1.1.1 V�xelsystemet 1.1.2 Basstationsystemet 1.1.3 Drift- och underhllssystemet 2 GSM standarden f�r Cellul�r Mobil telefoni 2.1 GSM's drivande krafter 2.2 N�tverks arkitektur 2.2.1 Den mobilastationen 2.2.2 Basstation s�ndare/mottagare 2.2.3 Bas station controllern 2.2.4 Det mobila service- och v�xelcentret 2.2.5 Heml�gesregister 2.2.6 Authentication Centrat 2.2.7 Visiting Location Register 2.2.8 Equipment Identifikation Register 2.2.9 Drift- och underhllscentret 2.3 Exempel p trafikfall 2.3.1 Roaming och positionssuppdatering 2.3.2 Samtal till mobiltelefonen 2.3.3 Samtal frn mobiltelefonen 2.3.4 Lokalisering och handovers 2.4 GSM, ett digitalt radio system 2.4.1 Frekvensband 2.4.2 Det fysiska lagret 2.4.3 Logiska kanaler 2.4.4 Effekt kontroll 2.4.5 Modulation och frekvenshopp 2.4.6 Talkodning 3 CME 20 Specifikationer 3.1 Telekommunikations tj�nster 3.1.1 Teletj�nster 3.1.2 Teletj�nster f�r �garen 3.2 Konfidentiallitet och s�kerhet 3.2.1 Abonnentens identitets modul 3.2.2 Authentication och kryptering 3.2.3 Authentication av abonnent identiteter 3.2.4 Kryptering f�r anv�ndar datans s�kerhet 3.2.5 Definitiv utrustnings identifikation 3.2.6 Abonnentidentitets konfidentiallitet 3.3 Interface och signalering 3.3.1 Fasta telefonv�xeln�tverk till CME 20 3.3.2 Signalering i Switching Systemet 3.3.3 A och A-bis interfacet 3.3.4 Radio interfacet Slutord K�llf�rteckning Inledning I Europa har vi ftt ett gemensamt trdl�st telefonn�t. Det �r v�rldens f�rsta helt digitala n�t. Systemet gr under bet�ckningen GSM, som str f�r Global System for Mobile communications. GSM telefonen ska kunna anv�ndas fullt ut i 18 l�nder, men den ska �ven kunnas tas med ut p resor till kontinenten. Egentligen beh�ver man inte ens ta med sig sin egen telefon eftersom abonemanget �r knutet till ett kundkort i kreditkortsformat. Korten kan anv�ndas i vilken GSM telefon som helst och som d automatiskt fr kort�garens personliga telefonnummer. Samtalskvaliten ska ligga betydligt �ver NMT systemet, som �r analogt. H�r i Sverige kommer det att finnas tre olika n�t f�r GSM. Med det kommer Sverige bli det enda GSM-land d�r det finns tre olika n�t. I andra l�nder �r antalet operat�rer ej fler �n tv. Runt fyra miljarder ber�knas de tre n�ten i Sverige kosta fram till r 1995. Personer som nu skaffar ett abonnemang kommer m�rka att inte alla utlovade tj�nster fungerar. F�r tillf�llet s kommer telefonerna bara att fungera inom Sveriges gr�nser och huvudsakligen kring Stockholm, Malm� och G�teborg. Att telefonerna bara fungerar inom Sverige beror p att de svenska operat�rerna inte har slutit ngot avtal med ngra andra utl�ndska operat�rer. Jag har valt att granska en av de Svenska operat�rerna Televerket med systemleverant�ren Ericsson Radio Systems. Det GSM system man utvecklar kallas CME 20. Historia Groupe Sp괹ial Mobile uppr�ttades 1982 f�r att formulera specifikationerna f�r ett europeiskt mobilt cellul�rt radio system p 900 MHz. Efter ett f�ltf�rs�k i Frankrike 1986 och val av kommunikations koncept (TDMA) f�r radio 1987, s undertecknades ett Memorandum of Understanding 1988 av 18 l�nder. I dokumentet band sig l�nderna att f�lja specifikationerna och att starta upp ett kommersiellt GSM n�t den 1:a Juli 1991. Flera milstolpar i Memorandum of Understanding �r redan avklarade 1992 eftersom det nya n�tet t�cker huvudst�der och flygplatser. I r 1993 kommer n�tets t�ckning �ven att inkludera flera stora v�gar. F�rst r 1995 r�knar man med en fullskalig t�ckning d �ven landsbygden t�cks upp. 1982: GSM aktiviteter startade 1986: F�lt test 1987: Val av kommunikations koncept (TDMA) f�r radio. 1988: GSM - Memorandum of understanding (18 l�nder) 1989: Felkorrigerings systemet utvecklas. 1991: Kommersiellt system startas upp 1992: Huvudst�der och flygplatser t�cks 1993: Stora v�gar t�cks upp 1995: Landsbygden t�cks 1993 1 System �versikt CME 20, som �r Ericssons GSM system, �r ett helt automatiskt mobilt telefonsystem enligt ETSI/GSM Tekniska Specifikationer f�r ett Digitalt Cellul�rt Radio N�tverk. Systemet �r gjort s att det ska f�rse sina anv�ndare med alla de avancerade telekommunikations tj�nster, samtidigt som det m�ter kraven p flexibilitet, anv�ndarv�nlighet och underhllsbarhet. CME 20 innehller alla n�tverkselement beskrivna i ETSI / GSM, det vill s�ga CME 20 �r en fullst�ndig n�tverksl�sning, som inkluderar v�xelcentraler, lokaliseringsregister, basstations controllers, basmottagare samt funktioner f�r centraliserad anv�ndning och underhll. Det mobila telefon systemet CME 20 bestr av tre sj�lvst�ndiga delar: V�xelsystemet ,The Switching System (SS) , d�r huvuddelen av samtalsbehandlingen och abonnentrelaterade funktioner utf�rs. Basstationsystemet, The Base Station System (BSS), dit alla radiobesl�ktade funktioner koncentreras. Interfacet mellan v�xel- och basstationsystemet �verensst�mmer helt med A-interfacet specificerat av GSM-standarden. Drift- och underhllssystemet, The Operation and Support System (OSS) , vilket innehller de drift- och underhllningsfunktioner som kr�vs i n�tverket. V�xelsystemet och basstations controllern (�vervakaren) i basstationsystemet �r bda tv applikationer av AXE systemet f�r allm�n telekommunikation. Denna flerfunktions applikation �r en grundl�ggande komponent i alla Ericssons system f�r offentliga landbaserade mobila n�tverk, offentliga v�xlade telefonn�tverk, offentliga datan�tverk och integrerade digitala servicen�tverk. (Integrated Services Digital Networks) Bilden ovan visar de olika n�tverkselementen i CME 20 1.1 CME 20 n�tverkselement CME 20 bestr av tre huvudsystem, vilka tillsammans omfattar alla funktioner som kr�vs av ett cellul�rt radion�tverk enligt GSM tekniska specifikationer. De tre systemen �r: - V�xelsystemet (SS) - Basstationsystemet (BSS) - Drift- och underhllsystemet (OSS) 1.1.1 V�xelsystemet (SS) SS innehller fem funktionella verktyg: the Mobile services Switching Centre (MSC) , the Home Location Register (HLR), the Visitor Location Register (VLR), the Authentication Centre (AUC) och Equipment Identity Register (EIR). MSC har hand om telefonv�xelrelaterade funktioner till systemet. En speciell grind (gateway)-MSC (GMSC) funktion koordinerar trafiken med det fasta offentligt v�xlade telefonn�tverket Public switched telepone network (PSTN) . MSC har hand om allt som ber�r v�xelfunktioner, n�tverksinterface, vanlig kanalsignalering, avgiftsdebitering. Hela MSC �r utf�rd som en AXE applikation. HLR �r en databas som anv�nds till att sk�ta och leda de mobila abonnenterna. Den innehller permanent abonnentdata ssom abonnenttyper och best�llda abonnent tj�nster etc. Den lagrar ocks information om var abonnenterna befinner sig n�r de �r aktiva. HLR-funktionen kan vara integrerad i samma terminal som MSC eller som en separat terminal. VLR �r en databas, som h�mtar data frn HLR och f�rser sin MCS med den information som kr�vs f�r att kunna ge nya abonnenter i omrdet de tj�nster som de har best�llt. VRL i CME 20 systemet �r alltid integrerad tillsammans med MSC. AUC f�rser systemet med de krypteringsparametrar som kr�vs f�r att f�rs�kra varje samtals strikta konfidentiallitet. EIR �r en databas som innehller information om den mobila utrustningens identitet f�r att f�rhindra obeh�rigt anv�ndande av mobila stationer. 1.1.2 Basstationsystemet (BSS) BSS innehller tv huvudfunktioner: the Base Station Controllern (BSC) och the Base Transceiver Station (BTS). 뢶minstone en MSC i v�xelsystemet kontrollerar en eller flera BSC, vilka i sin tur kontrollerar flera BTS'er var. BSC, basstations�vervakaren, �r en h�gkapacitetsv�xel och ansvarar f�r de radio- relaterade funktionerna i CME 20.Den sk�ter handovers, �vervakar radio-n�tverksk�llor och kontrollerar cellkonfigurationsdata. Den kontrollerar ocks radiofrekvensens signalstyrka i basstationen och de mobila stationer som BSS kommunicerar med. BSC �r utf�rd som en AXE applikation som fj�rr�vervakar alla funktioner i ett distribuerat n�tverk av BTS. BTS ,s�ndare/mottagare f�r basstationen, innehller all funktionalitet som beh�vs f�r att t�cka en eller flera celler. Interfacet mellan BSC och BTS �r utf�rt s att det �verensst�mmer med A-bis interfacet enligt GSM tekniska specifikationer. 1.1.3 Drift- och underhllssystemet (OSS) Drift- och underhllsfunktionaliteten i CME 20 �r baserad p mjukvara som finns lokalt i n�tverksterminalerna. Dessa grundl�ggande funktioner �r alltid tillg�ngliga.En Operation and Maintenance Centre (OMC), drift och underhlls- central, utf�r administrativa uppdrag p en h�gre niv �n dessa terminaler. Konceptet med drift- och underhllscentraler lokalt och med ett centraliserat underhlls system, ger en fortl�pande effektiv n�tverks styrning och driftkontroll, �ven om n�tverket skulle byggas ut i snabb takt. Varje element i CME 20 n�tverket har inbyggda funktioner f�r kontroll och rapportering av status. Eventuella fel graderas beroende p allvarlighetsgrad, vilket f�renklar valet av l�mpliga underhllstg�rder. I mnga fall l�ser den lokala drift- och underhllsfunktion sj�lv problemen genom att till exempel koppla �ver trafiken till en stand-by enhet. OMC i CME 20 �r utf�rd i enlighet med Ericssons Telecommunication Management and Operation Support system (TMOS) och dess applikationer f�r cellul�ra mobila system. TMOS har f�rmgan att kommunicera med alla element i n�tverket och h�mta den information som kr�vs. 2 GSM standarden f�r Cellul�r Mobil Telefoni GSM standarden f�r cellul�r mobil telefoni �r ett resultat av ett samarbete mellan telekommunikations f�retag och industrier. Standardiseringen har utf�rts av Groupe Sp괹ial Mobile ursprungligen uppsatt av Conf굍ence Europ괻nne T굃괹ommunication (CEPT) och European Telecommunications Standards Institute (ETSI). GSM standarden �r helt ny och f�ruts�tter anv�ndandet av avancerad teknologi i s.k state of the art technology. GSM arbetar i frekvensbandet 900 MHz, vilket har gjorts tillg�ngligt f�r GSM-telefoni i hela Europa. Det har konstruerats s att det kan samexistera med andra cellul�ra system i frekvens bandet ssom TACS och NMT 900. 2.1 GSM Drivande krafter Ur anv�ndarens synvinkel �r nog den viktigaste egenskapen det internationella oberoendet. F�r nuvarande kan n�stan alla industrialiserade l�nder f�rses med cellul�ra system, men dessa system �r oftast bara landst�ckande (ej NMT 900) och av varierande teknisk kvalitet. Med GSM-systemet s erbjuds abonnenten identiska tj�nster med h�g samtalskvalitet var han �n befinner sig. En annan f�rdel �r att GSM-standarden medverkar till att minska kostnaden f�r mobila stationer. Det digitala signaleringssystemet som anv�nds �r v�l anpassat f�r VLSI-teknologin som nu fr en st�rre marknad. Flera f�rdelar f�r abonnenten �r den �kade data�verf�ringskapaciteten och den �kade s�kerhetsnivn. 2.2 N�tverks arkitektur Den grundl�ggande infrastrukturen i ett GSM n�tverk �r likt vilket annat cellul�rt radion�tverk som helst. Systemet �r uppbyggt av kontinuerligt utplacerade radio-celler som tillsammans t�cker det mobila n�tverkets hela serviceomrde. Varje cell har en basstations�ndare/mottagare och arbetar p ett antal tilldelade radiokanaler, vilka �r skilda frn de kanaler som anv�nds i de angr�nsade cellerna. En grupp av basstationer kontrolleras av en BSC (basstations controller) f�r sna funktioner som �verl�mnande frn en cell till en annan och kontroll av s�ndarens effekt. I n�sta niv �r en eller flera basstations controllers anslutna till en v�xelstation, som kopplar samtal frn eller till andra mobila abonnenter, eller till abonnenter i offentliga telefon- och datan�tverk. Fyra viktiga databaser �r anslutna till MSC: HRL, VLR, AUC och EIR. 2.2.1 Den mobilastationen (MS) Mobilstationen �r den enda fysiska utrustning som beh�vs f�r att f tilltr�de till de teletj�nster som utlovats. Mobilstationen �r allts i vardagligt tal en mobiltelefon. Det finns olika typer av mobilstationer, t ex fast monterade i fordon och handburna. En mobilstation har ett antal identiteter. Mobilstationen �r m�rkt med - International Mobile Equipment Identity (IMEI).Apparatidentitet - International Mobile Subscriber Identity (IMSI). IMSI �r abonnentens personliga identitet. IMSI kan programeras in i en separat modul (SIM) som �r abonnentens egendom. P detta s�tt �r IMSI knuten till en specifik abonnent. SIM �r ett kort som abonnenten s�tter in i telefonen d han vill anv�nda den. Korten fungerar i alla GSM baserade telefoner v�rlden �ver. Identitetsmodulen ska allts inte vara st�rre �n ett vanligt kreditkort. L�ngre fram�ver kommer �ven mindre kort att finnas p marknaden f�r mindre telefoner. F�r att �ka anv�ndarens konfidentiallitet och integritet anv�nds abonnentidentiteten normalt inte �ver radiol�nken. I st�llet s anv�nder man en tempor�r identitet, the Temporary Mobile Subscriber Identity (TMSI). TMSI anv�nds i mobilstationen n�r den �r registrerad av databasen VLR. TMSI kan �ndras av VLR n�r som helst, t ex vid varje uppkopplat samtal. (tm)vriga identiteter �r lokala inom GSM n�tet. Ut�ver detta har varje mobiltelefon-abonnemang ett enskilt nummer vilket identifierar abonnemanget. Mobile Station ISDN Number (MSISDN). 2.2.2 Basstation s�ndare/mottagare (BTS) Den prim�ra funktionen f�r BTS �r radios�ndning och mottagning. BTS kan innehlla en eller flera s�ndare/mottagare beroende p vilken kapacitet som kr�vs. 2.2.3 Basstations controllern (BSC) BSC prim�ra funktion �r att sk�ta mobiliteten. N�r en abonnent f�rflyttar sig �r det troligt att han r�r sig frn en cell area till en annan. Processen som g�r att samtalet forts�tter utan m�rkbart avbrott kallas handover (�verl�mnande). Det avbrott som uppstr �r betydligt kortare i ett GSM system �n i ngot annat cellul�rt system. Under ett samtal i ett GSM n�tverk kontrollerar mobilstationen signalstyrkan frn de m�jliga basstationerna och rapporterar kontinuerligt detta till basstationen. Dessa rapporter kopplas vidare frn BTS till basstations controllern, vilket ger basstations controllern en mycket god m�jlighet att besluta tidpunkt f�r ett �verl�mnande. I GSM systemet sk�ter �ven BSC effektkontroll. Detta reducerar den utstrlade signaleffekten, minimerar risken f�r interferens mellan olika GSM-abonnenter och maximerar batteriets livsl�ngd i mobilstationen. 2.2.4 Det mobila service- och v�xelcentret (MSC) MSC utf�r alla n�dv�ndiga v�xelfunktioner f�r mobilstationerna, som befinner sig inom dess omrde (MSC service omrde). MSC'n �r hj�rtat i det cellul�ra radio-systemet. Den �r ansvarig f�r v�gval och uppkoppling mellan uppringande och mottagande abonnent, avslutning av samtalen, inter-MSC handovers och supplement service samt �r samtalsdebitering. Den upptr�der ocks som interfacet mellan GSM n�tverket och de offentliga r�st- och datan�tverken. MSC �r ansluten till andra fasta telefonn�tverk, till andra MSC i samma GSM n�tverk och till andra GSM n�tverk. IWF Interworking Funktion �r ett funktionellt verktyg till MSC som f�rser MSC med de funktioner som �r n�dv�ndiga f�r ett korrekt samarbete mellan GSM n�tverket och datatj�nster. 2.2.5 HemL�gesRegistret (HLR) HLR �r den prim�ra databasen, som anv�nds f�r att ha ordning p mobila abonnenter. GSM n�tverket kan innehlla en eller flera databaser av denna typ beroende p dess storlek. Det finns tv olika typer av information lagrade i HLR: - Abonnent information, som �r information om teletj�nster och abonnent- tj�nster, till�ggstj�nster etc. - Delar av l�gesinformationen, exakt adress till den VLR som anv�nds f�r de abonnenter som �r registrerade i denna HLR. Informationen anv�nds f�r att etablera r�tt v�g f�r samtal till mobilstationen via ett MSC- t�ckningsomrde d�r mobilstationen var registrerad sist. Alla administrativa tg�rder utf�rda av n�tverksoperat�ren, g�llande abonnent data, finns lagrade i HLR. Tv olika nummer �r kopplade till varje mobilt abonnemang och finns lagrade i HLR: - The International Mobile Subscriber Identity (IMSI), det vill s�ga information som identifierar en GSM abonnent. - The Mobile Station ISDN Number (MSISDN), det vill s�ga det nummer som identifierar abonnenten i PSTN/ISDN numreringsplan. 2.2.6 Authentication Centrat (AUC) Det funktionella verkyget kallat AUC �r kopplat till HLR. Funktionen som AUC utf�r �r att den v�rnar om abonnentens s�kerhet och integritet genom att f�rse HLR med information om abonnentens speciella koder. 2.2.7 Visiting Location Register (VLR) VLR �r en databas vilken innehller dynamisk information om de mobilstationer som har vistats i en MSC's t�ckningsomrde, det vill s�ga det n�tverksomrde d�r en MSC opererar. Varje MSC har sin egen unika VLR. S snart som en mobilstation anv�nds i ett nytt MSC omrde s h�mtar dess VLR information om mobilstationen frn den HLR d�r abonnenten �r registrerad. Som del i processen lagrar ocks HLR adressen p den VLR, som har h�mtat information. Om denna mobilstation senare anv�nds i samma omrde f�r ett samtal har redan VLR alla n�dv�ndiga data f�r att koppla upp samtalet, utan att beh�va kontakta HLR. VLR innehller ocks mer exakta data om var mobil-telefonen befinner sig inom MSC omrdet. 2.2.8 Equipment Identificaton Register (EIR) Som jag har beskrivit finns det en skillnad mellan den fysiska utrustningens identitet (mobilstationen) och abonnentens identitet. Mobilstationen identifieras med dess International Mobile Equipment Identity (IMEI) medan anv�ndaren identifieras med hans IMSI. F�r att f�rhindra obeh�rigt anv�ndande av stulet material eller icke godk�nd mobil utrustning s finns det ett Equipment Identity Register (EIR) som �r kopplat till MSC'n. EIR anv�nds av MSC f�r att kontrollera om IMEI numret p utrustningen �r giltigt. 2.2.9 Drift- och underhllscentret (OMC) OMC �r det funktionella verktyg som g�r att GSM operat�ren kan styra och kontrollera systemet. De tekniska specifikationer som finns ger generell v�gledning f�r hur man ska realisera de funktioner som kr�vs f�r drift- och underhll. I CME 20 �r funktionerna utformade s att de �verensst�mmer med de i AXE systemet. 2.3 Exempel p trafikfall Ett GSM n�tverk �r utformat f�r bilmonterade sv�l som handburna mobiltelefoner. Alla abonnenter har m�jlighet att ta emot och ringa samtal oberoende p var i t�ckningsomrdet de befinner sig. N�r en abonnent flyttar mellan gr�nsande celler under samtalets gng, kopplas samtalet automatiskt �ver till den nya cellen. (handover). Detta sker oavsett om den nya och den gamla cellen betj�nas av samma BTS och MSC. 2.3.1 Roaming och positionsuppdatering En av de mest fundamentala uppgifterna i ett mobilt telefonsystem �r att kontinuerligt hlla reda p mobilstationernas geografiska position. Detta �r en konsekvens av behovet av att v�gleda inkommande samtal till MSC, BTS, och till sist den BTS som har den b�sta m�jligheten att uppr�tta en radiol�nk med mobilstationen. Att �ndra sin position inneb�r att mobilstationen kontinuerligt mste kontrollera att den �r ansluten till den b�st l�mpade BTS'en. Den mste ocks informera systemet om �ndringar i dess position, genom positionsuppdatering. M�jligheten att r�ra sig fritt, byta kontakt �ver radiointerfacet f�r b�sta mottagningskvalitet kallas roaming. LA 6 F�r att identifiera det exakta l�get av mobilstationen �r f�ljande av intresse: - GSM Service Arean , det vill s�ga hela den area som alla GSM n�tverk opererar i. - MSC Service Arean. Den h�r arean �r den del av GSM n�tverket som t�cks av en MSC och i vilken en mobilstation �r tillg�nglig n�r den har blivit registrerad i VLR databasen. - The Location Area (LA). Varje MSC area bestr av flera l�gesareor (LA). Inom dessa kan en mobiltelefon r�ras fritt utan att beh�va uppdatera l�gesinformationen i MSC/VLR, som kontrollerar arean. - Cellen. Varje LA �r uppdelad i ett antal radioceller, d�r cellen �r en definierad area i t�ckningsomrdet f�r radiostationen. En aktiv men �nd oanv�nd mobilstation flyttas inom GSM- n�tverket. F�r att kunna v�lja den b�sta basradiostationen, s k�nner den kontinuerligt av signal styrkan p frekvenser som tillh�r var och en av de gr�nsande cellerna. N�r signalen frn den cell man befinner sig i blir f�r svag, j�mf�rt med signaler frn andra celler, byter mobiltelefonen basradiostation. Tre fall kan d uppst. - Mobilstationen flyttas frn en cell till en annan inom samma LA I detta fall finns inget behov f�r uppdatering av MSC/VLR informationen eftersom abonnenten kommer att kunna bli ndd inom samma LA.Valet av basradiostation g�rs automatiskt av mobilstationen. - Mobilstationen flyttas frn en cell till en annan cell i en annan LA, men inom samma MSC omrde. Mobilstationen kommer omedelbart att uppt�cka bytet av LA eftersom varje cell inom en LA skickar ut kontinuerliga identifieringssignaler. I detta fall fr mobilstationen tilltr�de till systemet via BTS och BSC f�r att f sitt l�ge uppdaterat i den MSC/VLR som ansvarar f�r LA i frga. - Mobilstationen flyttas till en cell i en annan LA, som tillh�r ett annan MSC omrde. Nu kommer v�gen genom n�tverket att bli annorlunda f�r ett inkommande samtal till mobilstationen. D�rf�r kommer inte bara den nya MSC/VLR att uppdateras med det nya l�get, utan ocks HLR eftersom den anv�nds f�r att styra det inkommande samtalet till r�tt MSC. 2.3.2 Samtal till mobiltelefonen Ett samtal till mobiltelefonen frn det fasta n�stverket (PSTN/ISDN) v�gleds av PSTN/ISDN till en GSMC i GSM n�tverket. Det mottagna (MSISDN) numret analyseras av GMSC och en f�rfrgan om mobiltelefonens nummer (MSRN) skickas till HLR i n�tverket.HLR �vers�tter det mottagna MSISDN numret till en GSM abonnentidentitet IMSI och skickar vidare en f�rfrgan p MSRN till MSC/VLR d�r abonnenten f�rn�rvarande �r registrerad. MSC/VLR tilldelar tillf�lligt abonnenten ett MSRN och skickar tillbaka det via HLR till GSMC'n. Nu kan GSMC koppla upp ett samtal med den korrekta MSC'n. VLR har information om den f�regende LA'n f�r den uppringda abonnenten. MSC/VLR kan nu s�nda ett meddelande till alla BTS'er i detta omrde. Mobil- telefonen , som antas vara i vilol�ge, kommer nu att f meddelandet. Meddelandet �r ett anrop till mobilstationen. I meddelandet finns just den mobiltelefonens egna IMSI och TMSI och den kommer att svara p anropet. D samtals uppkopplingen �r klar och en "trafik" kanal har tilldelats den, �r samtalet kopplat �ver radio- v�gen till mobiltelefonen. H�r har just en l�nk satts upp till mobil telefonen. 2.3.3 Samtal frn mobiltelefonen Ett samtal frn mobiltelefonen b�rjar n�r anv�ndaren slr det �nskade numret och trycker p s�ndknappen. Det fr mobiltelefonen att g�ra en beh�righetskontroll, som skickas till MSC/VLR. MSC/VLR kommer d att kontrollera om mobil-telefonen har beh�righet till n�tverket. Om samtalet g�rs till en annan mobiltelefon, kommer MSC/VLR att analysera det uppringda numret och sedan koppla upp ett samtal inom n�tverket. Ifall samtalet �r till en abonnent i det fasta telefonn�tverket, kommer det slagna numret att skickas vidare f�r analys. Meddelandet angende samtalsuppkoppling frn mobiltelefonen kommer att accepteras n�r l�nken till den uppringda abonnenten �r klar. Mobiltelefonen tilldelas en given trafikkanal, d�r den fr v�nta p bekr�ftelse att den uppringda abonnenten svarar. 2.3.4 Lokalisering och handovers Eftersom mobiltelefonen kontinuerligt kan komma att �ndra sin position under ett samtal, kan det bli n�dv�ndigt att v�xla mellan BTS'er n�r samtalet har etablerats. Att byta till en ny BTS under ett samtals uppkoppling eller under ett samtal brukar kallas "handover " . I ett GSM n�tverk sk�ts alla handovers automatiskt av systemet. Mobil telefonen har hela tiden kontroll p signalstyrkan och �verf�ringskvaliteten p trafikkanalen och alla basstationer i omrdet. P samma s�tt granskar BTS'en den mottagna signalen frn mobiltelefonen. All information skickas till BSC f�r analys och beslut om en eventuell handover. H�r sker en handover mellan tv MSC's Efter analys av situationen och beslut att starta en handover �r BSC ansvarig f�r etablering av en ny l�nk till en annan BTS. Denna BTS kan h�ra till samma BSC eller till en annan i samma MSC omrde, eller till och med placerad i ett annat MSC omrde. Lokalisering inneb�r hela processen att uppdatera BSC med data om signalkvalitet, data analys samt beslut om handover. 2.4 GSM, ett digitalt radiosystem. Radiointerfacet mellan mobilstationen MS och BTS i GSM systemet anv�nder 900 MHz bandet och ett Time Division Multiple Access (TDMA) koncept. All information �r digital, det vill s�ga att analoga signaler representeras av en str�m bin�ra data d de �verf�rs via radiointerfacet. D�rf�r s�gs GSM vara ett digitalt radio system. 2.4.1 Frekvens band GSM �r ett FDMA/TDMA-system med lngsamt frekvenshopp. Systemet anv�nder 124 st 200 kHz breda duplexkanaler i intervallen 890-915 MHz (Mobil - Bas) och 935 - 960 MHz (Bas - Mobil). Duplexavstndet �r allts 45 MHz. Varje cell�ge tilldelas sedan ett antal b�rfrekvenser med h�nsyn till v�ntad trafik. 2.4.2 Det fysiska lagret Det fysiska lagret �r det mest komplexa och svra att realisera. Det fysiska lagret k�nnetecknas av: - 9-124 radiofrekvenser i duplex - TDMA-struktur med 8 tidsluckor per radiofrekvens - GMSK-modulering - Lngsamt frekvenshopp - Blockkod f�r feluppt�ckt och faltningskod f�r felr�ttning kompletterad med interleaving. - Kompensering f�r l�ptidsf�rdr�jning upp till 233 �s (ca 35 km enkel vg) - Utj�mning f�r att klara flerv�gsutbredning p upp till 16 �s f�rdr�jning. - Dynamisk uteffektreglering. Varje ramfrekvens anv�nds f�r att b�ra 8 separata "fysiska" GSM kanaler, vilkas data blir s�nda/mottagna i perioder. Datan som ligger i GSM kanalen s�nds ut i burstar (knippen) med den tilldelade perioden och med en brutto bithastighet p 270,833 kbit/s. F�rutom den n�dv�ndiga r�st- och signalinformationen kan ett dataknippe innehlla bitsekvenser f�r utj�mningstr�ning och synkronisation. S�ndningen och mottagningen p varje frekvens �r tidsm�ssigt indelad i ramar med l�ngden 4,62 ms. Varje ram bestr av 8 tidsluckor p vardera 577 �s. I varje sdan tidslucka ryms ett GMSK-modulerat dataknippe p 156,25 bitar. I mitten av varje dataknippe (se bild) finns en l�rsekvens som anv�nds av mottagaren f�r att bibehlla synkroniseringen till tidsluckan, samt f�r att ber�kna mottagnings-f�rhllanderna med avseende p flerv�gsutbredning. Vid utj�mningen , som kompenserar f�r eventuell flerv�gsutbredning, beh�vs �ven start/stopp bitar f�r att inte mottagningen ska f�rs�mras i dataknippets ytter�ndar. Mellan dataknippena finns ett "guard space " p 8,25 bitar f�r att mobilstationens s�ndare ska hinna startas och stoppas och inte st�ra kring liggande tidluckor. Tillslag/frnslag mste varieras f�r att radiofrekvensens bandbredd inte skall �verstigas. Normaladataknippen anv�nds f�r tal- och datakommunikation. De �vriga har speciella anv�ndnings omrden: - Frekvenskorrigeringsdataknippen Anv�nds f�r snabbare lsning av RF- frekvensen. - Synkroniseringsdataknippen Anv�nds av mobilstationen f�r att synkronisera till basens ramstruktur. Data i bursten innehller information om basidentitet och ramens l�ge i tiden. (i en 2 715 648-ramars cykel) - Accessburst. Denna s�nds av mobiltelefonen vid f�rsta access mot en bas f�r att initiera en uppkoppling eller en handover. Bursten �r kortare �n andra burstar f�r att rymmas i en tidslucka, i ett l�ge n�r avstndet till basen �r ok�nt och ingen kompensation f�r tidsf�rdr�jningen d�rf�r kan g�ras. Data i bursten innehller endast en referens, vilken anv�nds av mobil- och basstation f�r att undvika kollisioner vid uppkoppling. - Dummyburst s�nds av basstationer n�r kontinuerlig s�ndning kr�vs, och inget annat finns att s�nda. 2.4.3 Logiska kanaler En logisk kanal i ett GSM system kan inte j�mf�ras med en kanal i ngot annat analogt system. En definition �r: " En logisk kanal �r en datastr�m h�mtad ur en delm�ngd av de burstar som s�nds i en viss tidslucka mellan olika frekvenser efter ett f�rutbest�mt m�nster ". De logiska kanalerna �r kartlagda i de fysiska. Beroende p hur bra kartl�ggningen �r, s kan de logiska kanalerna ha datahastigheter frn ngra hundra bit/s upp till 22.8 kbit/s. De logiska kanalerna kan delas upp i tv huvudkategorier, trafikkanaler och kontrollkanaler. Trafikkanalerna TCH �verf�r antingen kodat tal eller datainformation. Kontrollkanalen anv�nds till att b�ra signalering och synkronisation och kan ytterligare delas upp i flera kategorier. - S�ndnings kanalen, vilken kontinuerligt s�nds av basstationerna. Den h�r kanalen b�r synkronisationsinformation och systeminformation, som t. ex. basstationens identitetskoder. - Gemensamma kontrollkanaler, som anv�nds f�r att anrop och tilltr�des- kontroll av mobilstationerna. - Tilldelad kontrollkanal, som anv�nds specifikt f�r en mobiltelefon. De h�r kanalerna �r n�dv�ndiga under ett samtalsuppkoppling, f�r m�trapport signalering frn mobilstationen och f�r signalering vid en handover. 2.4.4 Effekt kontroll Maximal s�ndningseffekt f�r en mobiltelefon �r beroende p vilken effektklass den tillh�r. Den kan variera frn 0.8 W f�r en handburen mobiltelefon till 20 W f�r en bilmonterad. Medeleffekten �r en ttondel av maximala effekten. F�rsiktighet kr�vs f�r att inte st�ras eller st�ra andra anv�ndare. D�rf�r har systemet f�rsetts med effektkontroll i 15 steg p 2 dB var. Dessutom s varieras s�ndaren upp och ner i effekt p ett kontrollerat s�tt, som b�rjar och slutar i varje tidslucka. P detta har man ocks lagt filtrering. 2.4.5 Modulation och frekvenshopp Metoden man anv�nder f�r modulation kallas Gaussian Minimum Shift Keying (GSMK). Metoden har en BT (Bandbredds-Tid produkt) produkt p 0,3 vid en bruttohastighet p 271 kbit/s. Frekvenshopp (Frequency Hopping) inneb�r �ndring av anv�ndarfrekvens under pgende samtal. Detta kan anv�ndas f�r att undvika problem med flerv�gsutbredning och f�r att minska st�rproblem. Hopphastigheten f�r mobiltelefonen �r ett hopp per TDMA-ram, det vill s�ga 217 hopp per sekund. En h�gkvalitetsequalizer anv�nds f�r att klara tidsf�rskingringen, det vill s�ga problemet med reflektion och d�rf�r f�rsenade signaler, som st�r bitm�nstret i originalsignalen. 2.4.6 Talkodning Sj�lva kodningen av informationen, som s�nds �ver radiointerfacet, �r komplicerad f�r att ha maximal m�jlighet att uppt�cka och r�tta till de fel som kan upptr�da. Utsignalen frn talkodningen �r d�rf�r ytterligare kodad, sammansatt (man stuvar ihop de olika signalerna) och krypterad p ett sofistikerat s�tt f�r att garantera konfidentialliteten och f�r att kunna g�ra fler felkorrigeringar l�ngre fram. Frn f�rsta b�rjan kommer bara fullgradskodaren vara tillg�nglig. Hastigheten som den har �r ungef�r 13 kbit/s utan felkorrigering och 22,8 bit/s med felkorrigering. Principen som anv�nds f�r kodning �r k�nd som RPE - LTP (Regular Pulse Excitation with Long Term Prediction) . Samplingen (inspelning) av den analoga signalen sker med en 13 bit likformig PCM (system f�r pulskodad modulation) och den g�r ca 8000 samplingar per sekund. Det �verf�ringsschema (DTX) man anv�nder minimerar den utstrlade effekten, vilket f�rl�nger batteriets livsl�ngd och effektiviserar anv�ndandet av tillg�ngliga frekvenser. DTX �r r�ststyrd, vilket inneb�r att om man inte pratar i mikrofonen l�gger den in en "behaglig" tystnad ist�llet f�r brus och distorsion. 3 CME 20 specifikationer 3.1 Telekommunikations tj�nster 3.1.1 Teletj�nster Normalt telefonerande, det vill s�ga tvv�gs r�stkommunikation, med m�jlighet att n abonnenter var de �n befinner sig inom n�tverket, �r den viktigaste funktionen i systemet. En annan viktig funktion �r n�dsamtalen. H�r i Sverige vet alla var man ringer om ngon �r i n�d. Antag i st�llet att du �r i Tyskland och beh�ver ringa ett n�dsamtal till SOS-centralen. D �r det inte mnga som omedelbart kan sl r�tt nummer. En GSM telefon anv�nder sig av en emergency area origin identifier som automatiskt leder samtalet till det ber�rda SOS centralen beroende p i vilken cell area och MSC omrde man befinner sig i. I GSM n�tverket har man utvecklat en nytt och effektivt verktyg, Short Message Service (SMS). Ett kort meddelande kan ha upp till 160 alfanumeriska tecken och kan skickas till eller frn mobiltelefonen. Detta kan liknas med en persons�kare som inte beh�ver vara p f�r att ngon ska kunna n den. Den normala SM servicen �r t�nkt att anv�ndas frn abonnent till abonnent och �r en avancerad form av anrop med mnga f�rdelar. Om den mobiltelefon man s�ker skulle vara avst�ngd eller ha l�mnat t�ckningsomrdet s lagras meddelandet och ges till abonnenten d han dyker upp igen. En variant p SMS �r celluts�ndnings funktionen , med vilken ett kort meddelande p max 93 tecken s�nds ut till alla mobiltelefoner inom en specifik geografisk area. En praktisk anv�ndning p detta �r trafik information. 3.1.2 Tj�nster f�r �garen CME 20 st�der asynkrona, full duplex�verf�ringar av data vid 300, 1200, 2400, 9600 bit/s p linjer mellan en mobiltelefon och en telefon i det fastan�tet. Data-terminalen eller datorn kopplas direkt till mobiltelefonen. Det beh�vs allts inget modem f�r mobiltelefonen. F�r kontakter via det fasta n�tverket v�ljer CME 20 IWF automatiskt ett modem, som anv�nds f�r den terstende v�gen till mottagarmodemet. Synkrona, duplex�verf�ringar av data p 1200, 2400, 4800 och 9600 bit/s st�ds vid kontakter mellan tv mobilabonnenter. Kontakter med abonnenter i det telefonn�tverket, datan�tverk och i ISDN (ett digitalt fast n�tverk, som f�r �vrigt finns i Sverige) st�ds via IWF i CME 20. Inte heller h�r beh�ver mobiltelefonen ansluta ngot modem. Tilltr�de till ett packet switched datan�tverk �r m�jligt via PAD (packet Assembly/Disassembly) funktionen i IWF eller via ett tillg�ngligt PAD i fasta telefonn�tverket. I bda fallen st�ds samma hastigheter som ovan. 3.2 Konfidentiallitet och s�kerhet. Anv�ndandet av radiokommunikation mellan mobilstationerna och BTS g�r systemet k�nsligt. F�r att hindra obeh�riga att avlyssna eller anv�nda systemet har man lagt in hinder. H�r �r fyra huvudkategorier: - Abonnentens identitets authentication. N�r en mobiltelefon fr tilltr�de till n�tverket s verifieras abonnentens identitet.Tilltr�de till n�tverket garanteras slunda bara �kta abonnenter. Valfria till�ggstj�nster finns s att man kan se numret p en display till den man har ringt till eller den som har ringt till anv�ndaren. - Anv�ndarens samtalskonfidentiellitet. Kryptering anv�nds f�r att skydda den information som s�nds �ver radiointerfacet mot o�nskad avlyssning. - Utrustningsidentifikation. N�tverksoperat�ren kan kontrollera identiteten p mobiltelefonen f�r att redan vid uppkoppling kunna hindra anv�ndandet av stulen eller obeh�rig utrustning. - Abonnents identitetskonfidentiellitet En tempor�r mobil abonnents- identitet (TMSI) anv�nds normalt av n�tverket f�r att g�ra det om�jligt att identifiera en specifik mobil abonnent. 3.2.1 Abonnentens identitetsmodul (SIM) Varje abonnent tilldelas en unik International Mobile Subscriber Identity (IMSI) n�r han tar ett GSM abonnemang. IMSI �r den information, som definitivt kan identifiera anv�ndaren inom GSM n�tverket. Konsekvent s anv�nds IMSI av HRL och VLR f�r att hlla kontroll p abonnenterna. IMSI ligger i en separat Subscriber Identity Module (SIM), vilken kan vara en del av mobilstationen eller ett smart card , det vill s�ga ett kreditkort med en mikrodator och minne. Kortet lagrar IMSI, en authentication nyckel och andra relevanta data. RAM �r ett arbetsminne som kan �ndras under drift. ROM �r ett l�sminne med fast innehll d�r inget kan �ndras under drift. I ROM'en finns lagrat: - Operativsystemet - Delar av algoritmer f�r generering av identifierings- och krypterings nyckeln. - Eventuella testsekvenser f�r fels�kning. EEPROM �r ett elektriskt programmerbart och raderbart minne. B I B L I O T E K Huvudkatalog GSM - katalog Telecomkatalog (root-directory) Identitetsnumret Interna telefonnumret Abonnentens egna visar: mellan mobil och bas- snabbnummer. Operat�r station. Textmeddelanden Land Vilka GSM-n�t som Aktuella och Korttyp kan anv�ndas vid ackumulerade Operat�rens egna utlandsresor. samtalskostnader uppgifter Geografiskt l�ge vid senaste Sp�rrar, ex v uppkoppling. f�rhindrande Aktuella kanaler. av utlandssamtal. Krypteringsnyckel. Parametrar f�r datakommunikation. F�r att �ka s�kerheten i systemet kan abonnenten v�lja en s kallad PIN-kod som mste knappas in f�r att g�ra abonnemanget tillg�ngligt. (Personal Identification Number). Koden mste best av minst 4 och max 8 siffror. Om abonnenten s vill, kan han n�r som helst g in och �ndra den. Om felaktig kod sls tre gnger i rad, sp�rras hela kortet f�r vidare anv�ndning. Kort�garen kan d anv�nda sin andra 8-siffrors hemliga kod, den s kallade PUK- koden (Personal Unblocking Key), f�r att terst�lla kortet.Ett SIM kort kan innehlla tv stycken separata processorer, vilket i praktiken inneb�r tv olika abonnemang p samma kort. En till�mpning p detta kan vara ett abonnemang f�r personligt bruk och ett f�r f�retaget. 3.2.2 Authentication och Kryptering Under abonnemangstiden s tilldelas abonnenten en Subscriber Authentication Key (Ki) tillsammans med IMSI. Nyckeln Ki lagras i AUC tillsammans med IMSI och anv�nds av AUC f�r att r�kna ut de parametrar som beh�vs f�r authentication. F�ljande steg anv�nds. - Ett of�rs�gbart slumpvalt nummer RAND g�rs av AUC - RAND och Ki anv�nds f�r att r�kna ut Signed Response (SRES) och krypteringsnyckeln Kc med hj�lp av tv olika algoritmer. - RAND, SRES och Kc �verl�mnas till HLR som en trippel. - F�r varje abonnent kommer ett antal tripplar att lagras och vid efterfrgan skickas till VLR, vilken kommer att ha tminstone en oanv�nd trippel tillg�nglig f�r varje bes�kande abonnent. 3.2.3 Authentication av abonnent identiteter Abonnent identitets authentication �r ett godk�nnande av n�tverksoperat�ren att den s�nda IMSI �r den som h�vdas. Syftet �r att skydda n�tverket frn obeh�rigt intrng och hindra eventuella inkr�ktare som f�rs�ker framst�lla auktoriserade anv�ndare. H�r ovan ser processen illustrerad. Authentication kan vara applicerad vid varje registrering, varje samtals uppkopplingsf�rs�k, vid lokaliseringsuppdatering och innan vilken annan till�ggs- tj�nst som helst. Authenticationen utf�rs med �verf�randet av RAND-v�rdet av trippeln frn VLR till mobilstationen. Mobilstationen r�knar ut SRES med hj�lp av samma Ki och algoritm som AUC. Signaturen SRES returneras till MSC/VLR och testas f�r godk�nnande/avslag. 3.2.4 Kryptering f�r anv�ndardatans konfidentiellitet Kryptering anv�nds f�r informationen som s�nds mellan BTS och mobilstationen. Syftet �r att s�kra det privata i anv�ndarens information. Frn processen beskriven ovan erhlls en krypterings nyckel Kc. Om processen �r lyckosam s skiftar BTS och mobilstationen till krypteringsl�ge med hj�lp av denna nyckel. Frn och med d �r all information och anv�ndardata krypterad. 3.2.5 Definitiv utrustnings identifikation Alla mobilstationer b�r ett IMEI nummer som g�r det m�jligt f�r operat�ren att s�kerhetsst�lla att ingen stulen eller obeh�rig utrustning anv�nds.MSC kr�ver utrustningsidentiteten frn mobilstationen och skickar det till EIR. EIR pr�var giltigheten och skickar godk�nnande eller avslag till MSC. EIR kan ns vid varje samtalsuppkoppling. 3.2.6 Abonnentidentitetens konfidentiallitet Hela mobilabonnentens identitet IMSI anv�nds inte normalt �ver radiointerfacet. I st�llet s anv�nds en TMSI som tilldelas abonnenten. N�r en mobilstation kr�ver en systemprocedur, som till exempel positions-uppdatering, samtalsf�rs�k eller aktiverandet av en tj�nst, s tilldelar VLR mobilstationen en TMSI. Tilldelningen g�rs i krypterat l�ge. N�r mobilstationen har ftt TMSI sker all signalering mellan n�tverket och mobilstationen endast med TMSI. D blir det i praktiken om�jligt att identifiera en specifik mobil abonnent. 3.3 Interface och signalering 3.3.1 Fasta telefonv�xeln�tverk till CME 20 Signaleringen mellan en MSC i CME 20 och ett fast telefonv�xeln�tverk eller datan�tverk som Integrated Service Digital Network (ISDN) �r individuellt designade f�r att m�ta kraven p v�xeln till vilken MSC �r ansluten. Signaleringen �r baserad p CCITT Signalling System No. 7 (vanlig kanal signalering). MSC �r integrerad i det fasta n�tverket som en vanlig fast IDSN v�xel. Den har, f�r samtalsuppkoppling, samma interface som den fasta n�tverksv�xeln. Signaleringen sker enligt Signaling system No. 7, Telephony User Part (TUP) eller ISDN User Part (ISUP). F�r samtal frn det fasta n�tverket till en mobil abonnent s kopplas samtalet till en gateway MSC, vilken utf�r f�rfrgan. GSMC funktionen kan vara integrerad i en MSC eller placerad i vilket ISDN v�xel som helst. 3.3.2 Signalering i Switching Systemet Signaleringen inom SS �r baserad p CCITT rekommendationer f�r vanliga kanal signaleringssystem. Ett nytt omfattande signaleringsschema har utvecklats f�r GSM n�tverk. ETSI/GSM Mobile Application Part (MAP) av CCITT Signaling System No. 7 anv�nds f�r att h�ja nivn p signaleringen mellan MSC och l�gesregisterna HLR och VLR och mellan MSC'er. Transportlagren �r utf�rda enligt Message Transfer Part (MTP) i CCITT Signaling System No. 7. Signaleringen mste operera internationellt mellan GSM n�tverk och l�ges register. Den h�r signaleringen �r skild frn konventionell telefontrafik, eftersom GSM har introducerat nya features som internationellt oberoende och authentication. 3.3.3 A och A-bis interfacet. Signalering �ver A-interfacet, det vill s�ga mellan SS och BSS, sker enligt ETSI/GSM Base Station System Application Part (BSSAP) i CCITT Signaling System No. 7. Transportlagren �r utf�rda i �verrensst�mmelse med Message Transfer Part (MTP) i CCITT Signaling System No. 7. Signalering �ver A-bis interfacet, det vill s�ga mellan BSC och BTS, �r utf�rt som ett speciellt kanalsignaleringsschema f�r 64 kbit/s PCM kanaler. En av kanalerna anv�nds som signaleringskanal, som b�r signaleringsinformationen enligt det GSM definierade Link Access Protocol on D-channel (LAPD) protocol. 3.3.4 Radio interfacet Signalering mellan basstationen och mobilstationen sker �ver radiointerfacet (ibland �ven kallat UM interface). Signaleringen anv�nder en specifik GSM-system hierarki f�r protokol till OSI niver 1, 2 och 3 enligt till Link Access Protocol on Dm-channel (LAPDm). LAPDm protokollet st�der bde oerk�nda och erk�nda operationer. Slutord. Kommunikation utan gr�nser, kan det verkligen vara sant ? Den snabba utvecklingen p den mobila telefonmarknaden under de senaste ren, har nog �vertr�ffat alla f�rv�ntningar. En prognos s�ger att det kommer att finnas �ver 20 miljoner mobiltelefonanv�ndare ute i Europa i slutet av det h�r rtiondet. Men kraven slutar inte d�r. Det kommer att finnas fler abonnenter och kraven p ut�kade tj�nster kommer att �ka. Fram tills nu, n�r systemet redan �r igng har inga brister redovisats. Men nu har bde AUDI/Volkswagen och Volvo gtt ut med varningar till sina kunder. En GSM-telefon som anv�nds utan utv�ndigt monterad antenn, kan inneb�ra en s�kerhetsrisk. Risken finns att den skulle kunna sl ut elektroniken i bilen och att ABS-bromsarna skulle kunna lsas eller att Airbagen skulle l�sas ut helt pl�tsligt. S om man anv�nder en GSM-telefon i bilen b�r man skaffa sig en antenn att s�tta utv�ndigt. 럙en h�rselskadade som anv�nder h�rapparat har klagat p GSM- telefonerna. H�rapparaten st�rs n�mligen ut av GSM-telefonens digitala signaler och stakommer ett pipande ljud i �rat. Det finns som sagt var brister i systemet. Jag tror i alla fall att i det lnga loppet kommer de cellul�ra systemen som anv�nder digital teknik att bli den enda och r�tta v�gen f�r kommunikation. 뢶minstone om de erbjuder de f�rdelar och de tj�nster som utlovats. Televerket och Ericsson har inte samma brinnande intresse som konkurrenterna att GSM snabbt ska bli ett helt�ckande telen�t. Kan det bero p att de redan har NMT systemt i gng ? D�r har man f�r tillf�llet ca 600 000 svenska abonnenter. F�rst om ca 3 r anser televerket att GSM �r ett likv�rdigt alternativ med NMT. Fram till dess kommer man att marknadsf�ra GSM som ett komplement till NMT. K�llf�rteckning: Ericsson Radio Systems System description, broshyrer mm Ny teknik Teknisktidskrift 1992:38 och 1993:10 Tele Teleteknisktidning 1990:1 Televerket Prospekt, reklam mm. 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [Trashing] Trashing �r ett enkelt,roligt och farligt s�tt att skaffa Info och saker p�. Det g�r oftast ut p� att man tar sig in p� ett omr�de och sen rotar igenom diverse containrar och soptunnor. 1. Var ska jag trasha n�n stans ? Det beror lite p� vad du vill uppn�. Vill du ha Info om ett f�retag s� ska du trasha hos f�retaget. Vill du ha Saker s� kan du trasha p� diverse retur st�llen och hos f�retagen som till verkar dem. Men du ska inte alltid Trasha p� f�rsta b�sta st�lle. 2. Ok jag har hittat mitt m�l e det n�tt jag ska t�nka p� ? Ja det finns n�gra saker som e bra att t�nka p�. 1. 럕 det Staket runt containen ? IF "JA" THEN GOTO 20 IF "NEJ" THEN GOTO 20 20. V�nta tills trafiken har lugnat sig och p� att det hunnit bli m�rkt. 30. B�rja rota medesammans....men vill du vara p� den s�kra sidan s� kan du ju v�nta p� m�rkret. 2. Bevakar n�tt vaktbolag st�llet ? 3. Jobbar dom nattetid ? 4. Finns det hundar d�r? 3. Vad ska jag ha med mig ? 1. T�ng (Klippa uppstaketet) 2. Bultsax (om det �r l�s p� containen) 3. Rymlig V�ska (L�gga diverse nya "hittade" saker) H�r hade BuzzBug startat med en historia som h�nde honom och sgSunFire och en annan n�r dom trashade hos telia .. men han fortsatte inte.. kommer f�rhoppningsvis i n�sta utg�va... om inte.. tjata p� BuzzBug! :) 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [Rajd] Tjaba! TyfooN h�r... t�nkte skriva lite om en sann historia som h�nda min 'coola' kompis n�r han skulle h4><><4 en Japanare.. Det var iaf s� h�r.. han � tv� andra muppar skulle ut � r�ja bland japanare � ringa lite h�rs � tv�rs.. vet inte varf�r men dom k�nde la f�r det (dom e lite wierd!! ?) iaf.. dom var tre st som f�rst drog ner till den ena av dom.. han bor n�ra en bussh�llplats � d�r finns en Konsum � lite annat tr�k.. � dom k�pte en Coke... (dom dricker bara lite elajt... inge 3133+ dricka h�r inte!) Dom drog f�rbi n�gra granner till den ena lamern... osv.. � inte l�ngt d�rifr�n hoppade dom p� en japanare dom tyckte vara l�mplig (men observera att den INTE var l�mplig.. l�g i en gr�nd.. � en anabola pumpande mupp som stog � tittade p� dom *hehe*) dom b�rjade mekka med den.. � kopplade in telefonen i stolpen.. dom stog d�r � ringde ett tag � hade kul (ringde s�kert bara 071-666666) (fr�ga inte tyfoon hurr han visste det nummret.. buzzbug gav mej det! *hehe*) efter ett tag hade muskelknutten ringt polisen ... � 2 mins innan snuten kom sprang han ut � h�ll fast dom tre sm� ynkliga pojkarna som stog � skakade ( troligen bl�ta p.g.a r�dsla *humms* ;) ) han var inte alls glad p� dom sm� bl�ta pojkarna � morrade lite elakt medans han inv�ntade polisen... och eftersom dom hade valt en s�dan bra strategisk japanare hade dom ingenstans att fly.. dom kunde bara st� � inv�nta polisen och ett par torra byxor... nu h�nde det inte s� mycket mer... polisen kom � tog dom sm� v�ta pojkarna.. dom var tvugna att lova att vara sn�lla resten av sitt liv � inte vara inblandade i n�gra som helst olagliga grejer alls under ett �r annars skulle dom f� smisk... (av farbror bl�) ... (dom �r dock fortfarande lama � dom �r nog f�r r�dda f�r att g�ra detta igen...) Po�ngen med denna historien �r : �hhhhhhhhh... tja... joooo... eller.. *hehe* ok.. s� det finns ingen.. dom var bara allm�nt dumma ! :)) - TyfooN 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [Massa tjafs!] Sbtr var ganska lam som skickade med ett program d�r man kunde f� gissa p� ett tal.. � s� sa datorn om det var r�tt eller inte.. jag vet inte varf�r han �r s� stolt �ver det..?? jag menar det var det f�rsta programmet TyfooN l�rde sig i sin c/c++ programering.. � det suger verkligen att han e mega stolt �ver det.. sk�rpning!! [zIppo] , Cyba & pLIK borde skriva mera till KBB... var inte lata :) ox� kommer KBB's hemsida snart ligga p� www.020.com/~kbb h�r kommer alla nya nummer av KBB ligga i framtiden... det �r en dom�n som Zed7 har cardat *appl�dera* (hehe) Vi har ocks� f�tt en ny premunerant i KBB.. en telia anst�lld.. han tjafsade lite om att vi var elaka pojkar som terroriserar telestolpar och har kul p� telias r�kning *hehe* 컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴컴 [END] Writers : HangOut(s): Email: Merf................#KBB (IrcNet) Merf@usa.net pLIK................#KBB (IrcNet) Cyba................#KBB (IrcNet) Mem0x...............#KBB (IrcNet) Mem0x2@Hotmail.com TyfooN..............#KBB (IrcNet) TyfooN@usa.net BuzzBug.............#KBB (IrcNet) BuzzBug@Hotmail.com sgSunFire...........Flyttat Till Italy. Caio......seeya later... KKK KKK BBBBBBB BBBBBBB KKK KKK BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB KKK KKK BBB BBBB BBB BBBBB KKKKKK BBBBBBBB BBBBBBBB KKKKKKK BBB BBBB BBB BBBB KKK KKKK BBBB BBBB BBBB BBBB KKK KKKK BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB KKK KKKK BBBBBBBBB BBBBBBBBB -==-